Länge leve gitarren! 14 år av minnen
Vilken resa vi har haft!
Sundsvalls gitarrvecka arrangerades för första gången våren 2011 med framträdanden av bland andra gitarrvirtuosen och improvisationsmusikern Mattias Windemo. Med Uppsala Internationella Gitarrfestival som förlaga tyckte festivalens grundare, Yamandú Pontvik, att Sundsvall förtjänade ett liknande evenemang. Almamia Lilla scenen blev gitarrveckans födelseplats och var dess hem de första åren.
En festival inte bara för Västernorrland – utan hela Norrland
Året därpå hade vi bland andra Göran Söllscher och Johan Norberg som gäster. ”Göran Söllscher är mildhetens musiker” skrev Susanne Holmlund i ST och hyllade hans sätt att ”på sitt kattfotsmjuka sätt få musik att hänga ihop enbart med tonernas efterklang”. Från ett år till nästa växte intresset från publiken, och med det också ambitionerna. 2013 blev evenemanget officiellt Sundsvalls Gitarrfestival, med internationell utblick och med ambitionen att bli en festival inte bara för Västernorrland – utan hela Norrland. Festivalen växte ur Almamia och intog Kyrkans hus, stadshuset, teatern och Tonhallen.
Våren 2014 kom bland annat Anabel Montesinos till Sundsvall och gav en bejublad konsert tillsammans med Nordiska Kammarorkestern under ledning av Anna-Maria Helsing. ”Man kan tycka att man hört verket till leda”, skrev Stig Robertsson i ST om Joaquín Rodrigos berömda gitarrkonsert Concierto de Aranjuez, ”men kvällens framförande blev ändå den ultimata tolkningen.” Nästa år, i samband med den femte festivalen, arrangerades för första gången ett gitarrläger för unga gitarrister. Det var unikt i sitt slag, och blev snabbt ett av de mest uppskattade inslagen i festivalen.
I februari 2016 berättade Anna-Maria Nilsson om avslutningskonserten på det årets gitarrfestival, med Sofia Karlsson tillsammans med Mattias Pérez, Daniel Ek och Anders Nygårds. ”Fullt ös och härlig spelglädje” skrev recensenten, liksom att det är ”fantastiskt att se alla instrument på scenen […] vanliga gitarrer, bouzouki-gitarr, mandoliner, tolvsträngad gitarr, harpgitarr och banjo.”
Det tycks inte finnas någon ände på vad somliga kan hitta på med två gitarrer
”Det tycks inte finnas någon ände på vad somliga kan hitta på med två gitarrer.” Så sammanfattade Susanne Holmlund sin recension av gitarrduon Gothenburg Combos föreställning Listen to the World som avslutade 2017 års festival. Samma år ”trollband” den då 22-årige australiensisk-födde gitarristen Jesse Flowers publiken med verk av bland andra japanske Toru Takemitsu och mexikanske Manuel Ponce.
Den 21 mars 2019 firades Johann Sebastian Bachs födelsedag, tillika European Early Music Day, med den tyska gitarristen Eva Beneke som spelade verk av såväl pappa Bach som den samtida fransmannen François Couperin, liksom egenskrivna verk. I ST kunde vi både läsa om ”flinkt spel” av Beneke, samt att ”gitarren är ett av de mest användbara instrumenten som finns” eftersom den gör sig så väl i så många olika stilar – även folkmusik, i händerna på musiker som Ian Carr.
Tioårsjubileet år 2020 fick ställas in, som så mycket annat när covid-19-pandemin lade locket på kulturvärlden. Men i juni 2021 vankades tre fullspäckade dagar för gitarrkonnässörer. Gothenburg Combo gjorde ett bejublat återbesök, från Polen kom Erlendis Quartet och från Spanien dirigenten Iñigo Pírfano och gitarristen Anabel Montesinos, som med Nordiska Kammarorkestern framförde bland annat Concierto del Sur av mexikanske tonsättaren Manuel Ponce.
Eftersom pandemin ännu härjade var stora delar av konserten förinspelad, men musiken var ändå ”så spännande att man hade fullt sjå med att lyssna på den och inte med att sakna liveljudet” som Susanne Holmlund skrev i ST. ”Att få höra den konserten live är något att önska i en coronafri framtid.”
Erlendis Quartet är också en av de många artister som festivalens ekonomiansvarige, Thomas Brännström, upptäckt och bokat. Med dubbla kompetenser – även Thomas är gitarrist i grunden – och ett interregionalt perspektiv har han inte bara balanserat ekonomin och varit ett värdefullt tillskott till festivalens ledning, utan också bidragit till festivalens konstnärliga bredd och spets.
Mångsidigheten hos gitarren har varit ett återkommande inslag
Mångsidigheten hos gitarren och dess instrumentsläktingar har varit ett återkommande inslag genom åren. Spansk och latinamerikansk musik har varit reguljära inslag – inte sällan med specialkurerade program av Yamandú Pontvik, som flamencokonserten i mars 2019 med bland andra gitarristen Antonia Jiménez. 2022 års festival avslutades av Duo Siqueira-Lima som varvade klassisk europeisk musik med sydamerikanska klanger och rytmer. Och 2023 års festival hade en särskilt stor spännvidd: från klassisk västerländsk gitarrmusik till indisk musik framförd av fyra världsstjärnor: sitarvirtuosen Ashraf Sharif Khan och Amrat Hussain Brothers Trio.
De musikaliska vyerna vidgades ännu mer i årets festival, som verkligen gjorde skäl för det engelska uttrycket ’going out with a bang’. På det unikt mångsidiga programmet återfanns bland annat den norrbottniska duon Västanvind jojk med den jojk-inspirerade ”Nasafjäll Requiem”, liksom irländsk folkmusik av bästa snitt med världsberömda Andy Irvine och folkmusikkvartetten Quilty.
När Yamanú Pontvik offentliggjorde att 2024 års gitarrfestival skulle bli den sista var det med samma osvikliga optimism och självförtroende som tidigare år. ”Jag är stolt för att vi slutar på topp. Vi har lämnat något efter oss att minnas och människor har inspirerats” sade Yamandú i en intervju i ST i februari, där han även berättade om sin personliga anledning till att starta och driva festivalen: ”När jag var 9 år bad jag pappa om en gitarr. Jag fick ingen, men när jag var 12 år jobbade jag hos en bonde, och så fort jag fick betalt köpte jag min första gitarr. Den lyckan ville jag ge vidare.”
Gitarrlägret har betytt oerhört mycket för hundratals gitarrelever genom åren
Lyckan, glädjen och stoltheten som kommer med att upptäcka, utforska och behärska ett instrument har Joel Sundkvist och hans kollegor vid Sundsvalls kulturskola sett med egna ögon många gånger. Inte bara i sitt dagliga arbete som lärare på kulturskolan utan också i de totalt nio gitarrläger kulturskolan varit med och organiserat i samband med festivalerna. Lägerdeltagarna har fått undervisning, umgänge, ta del av alla konserter och dessutom få undervisning av gästande artister i festivalen. ”Det kommer att bli ett tomrum, för lägret har betytt oerhört mycket för hundratals gitarrelever genom åren” berättade Joel i ST i februari, ”både kunskapsmässigt och socialt.”
Innan gitarrlägret organiserade festivalen mästarkurser med de gästande musikerna för musikhögskolestudenter, men ganska snabbt ändrade festivalen kurs för att satsa på de yngre eleverna i stället. Och gitarrlägret blev tidigt populärt: ”De som har varit med kommer gärna tillbaka” vittnade Joel Sundkvist i en intervju i ST redan 2018, inför det fjärde lägret i ordningen, som fortfarande var det enda i sitt slag.
Vi som arbetat med festivalen har under åren fått värdefullt stöd av våra sponsorer – Kulturrådet, Sundsvalls kommun, Helge Ax:son Johnsons stiftelse, stiftelsen Barbro Osher Pro Suecia, Region Västernorrland, SCA och Längmanska kulturfonden – liksom våra samarbetsparter – Studieförbundet Bilda, Sundsvalls kulturskola, Uppsala Internationella Gitarrfestival, Nacksta Kultur, Scandic Hotels, Pitebygdens musikförbund, Umeå kammarmusikförening, Härnösands musiksällskap, Stiftelsen Schymbergsgården, Västernorrlands sameförening, Pipeline, samt Sidsjö Hotell & Konferens.
Vi har arbetat med festivalen med en uppriktig kärlek till gitarrmusiken
Det här är bara ett axplock av alla minnen och upplevelser som vi delat med varandra och med er, kära festivalpublik. Vi har arbetat med festivalen med en uppriktig kärlek till gitarrmusiken och för er, för att kunna bjuda er på fantastiska musikupplevelser att se fram emot. Här på webbsidan kan ni fortsätta ta del av artiklar och recensioner, affischer och konsertbilder och dela minnena med oss. Dessutom kan ni ladda ner och läsa programböckerna från de senaste fyra festivalerna, 2021–2024. Ni hittar dem på undersidan för respektive festival.
Vårt fantastiska Sundsvall firar 400-årsjubileum och vi är stolta och glada över att ha bidragit med några pusselbitar till stadens historia. Nu ser vi fram emot att andra tar upp stafettpinnen efter oss, med nya idéer och infallsvinklar, som kan ta gitarrfestivalen vidare mot nästa märkesår – för både festivalen och för staden!